och så sitter jag här själv på ugglevägen.. snorig och med en huvudvärk som förmodligen aldrig kommer ge med sig. det hjälper varken att knarka alvedon eller c-vitamin, jag kommer ändå inte bli frisk.
ida har åkt iväg med sin pappa för att kolla på en ny och fräsch häst som kanske får flytta ner till skåne. hade vart kul, men nej nej, nu sitter man här med snor som börjar tränga sig in i hjärnan.

semeldagen känns inte lika lockande om man ska äta dom själv. ida lovade att handla med sig grädde och mandelmassa, men gud vet när hon kommer hem. just nu känns det som om det är en evighet kvar tills hon ens ringer och säger att hon är på väg.
tills vidare får jag underhålla mig med datorn och sms från folk som bryr sig tillräckligt mycket för att svara när jag skickar meddelande, men inte tillräckligt för att krama på mig när jag nyser och hostar.

vilken miserabel dag. nu ska jag äta godis.


sommar tack. hade det varit varmt hade jag sluppit det här..

//carro