"när du närmar dig slutet är det dags att stanna och gå tillbaka!"

nu sitter jag i elsas kök i falun. falun denna stad fylld med idyliska små röda hus med vita knutar och fina små trädgårdar omgivna av gärdsgårdar som ser att vilja rasa ihop närsomhelst.. och tanken att man måste beväpna sig med en automatkarbin och kastknivar när man är i stan för att inte riskera att bli mördad på ett fult och brutalt sätt lockar, sen ska vi inte prata om den underbart skärande dialekten som verkligen klingar så fruktansvärt fel i mina öron. jag klarar inte av dalmål! meeen, vad gör man inte för laget säg :).

jag har aldrig förr infunnit mig i denna del av sverige, eller jo jag har väl sett stan några gånger i förbifarten påväg mot andra äventyr, men aldrig riktigt VARIT i stan och just därför har jag fått en underlig uppfattning om att det verkligen är bara är en stor skog, men när jag och mickis kliver av tåget inser jag att de faktiskt finns civilisation här uppe också! dem har till och med bilar!  det jag la märke till mest var att hela stan kryllade av, nu ska jag inte säga emos, men folk som har vaknat på fel sida alldeles för många gånger. hmm.. jag vet inte riktigt vad jag ska säga mer om det här, mer än att det fortfarande ligger is på sjön här intill.
mickis har förövrigt överlevt en tågresa på nästan tre timmar med mig, vilket (jag tycker) är en helt grym bedrift av henne, med tanke på hur jag kan uppföra mig ibland. fast just idag tycker jag att jag har betett mig hyfsat bra och läst i min bok nästan halva vägen upp, plus att jag har pluggat italienska :).

nu känner jag att jag behöver vara lite social med mina underbara vänner. vid elva kommer ina och nathalie hit med sitt tåg, sen ska vi mysa och ha det bra.

16:24 18 april, helgen ska bli bra, och jag glömde mina p-piller hemma..
over and out