bury your head - saosin

idag hade jag mitt italienska prov och jag ska vara ärlig, det gick käpprätt åt helvete. vi skulle skriva klockslag på italienska, jag ritade klockorna istället.

sparks - jaganata

just nu har jag en underbar solnedgång utanför fönstret. vart tvungen att gå ut och fota den. men min lillasysters värdelösa digital kamera fick inte till en rättvis bild av den..

breath no more - evanescence

idag fyller min älskling 17 år :) han fick sina presenter igår. v hade en liten middag med några vänner. åt nachos, pizza och killarna drack öl, för onsdag är ju trotsallt "lillördag" . vi hade middagen i björns mammas nya lägenhet. rätt så mysigt faktiskt.

missing - ecanescence

idag hade vi bara provet i skolan sen fick vi gå hem, tror jag :P.
jag och elin åkte i alla fall hem till henne och gjorde moccalatte och åt chocolate cookies. sen vart det mcd i slussen till lunch, liiite skämsigt att man varit så onyttig idag.
vi såg som vanligt på greys anatomy. och jag utbrast mitt i allt; varför ger man presenter till någon som håller på att dö!?
precis när jag sagt det kom jag och tänka på när farfar låg på sjukhus.. och jag skulle hälsa på honom. jag hade plockat en helt enorm bukett med vitsippor till honom, efter som jag vet att han alltid har tyckt om vild blommor. och han vart så glad. även fast han knappt kunde prata skulle han skojja och ha sig som vanligt... han såg säkert hundra år äldre ut för att han hade blivit så smal och så blek.. det var det värsta jag sett i hela mitt liv han var strax över 60, hade precis gått i pension och han och farmor hade just köpt en ny jätte fin collie som farfar skulle hålla på med när han var hemma hela dagarna. och sen fick han cancer. inte mer än några månader efter att farmor hade blivit frisk från sin bröstcancer.. det var levercancer och läkarna upptäckte den försent, så det var inget att göra åt det..
han dog i april, på min farbrors45 års dag.. och nu ska vi fira den första julen utan honom, usch vad tomt och konstigt det kommer att vara.

my immortal - evanescence

there's just so much that time can not erease. och när sommarlovet flutit på och jag gjort allt för att lära mig att leva med att farfar var borta, så får jag vet att dem ska ta bort min bästa vän och det största minnet jag hade kvar av farfar, min älskade panter.. han va min tröst i allt. han förstod och lyssnade på alla mina problem under våra underbara sommarturer i skogen. för honom var inga av mina problem för tunga att bära. han lät mig sitta där i tryggt förvar på hans rygg medans jag berättade för honom hur mycket jag saknade farfar och alla andra möjliga problem jag haft. vissa säger att det bara var en häst.. men det var inte bara en häst. det hade varit farfars häst och han var min bästa vän. jag hade ridit honom i lite mer än två år, och tänk hur många äventyr man hinner med på två år..
jag var fullkommligt i dimma när dem tog bort honom. jag kunde inte äta inte sova och ville helst inte prata med någon.. ingen utom björn. och som bekant har även mitt sista vindskydd försvunnit nu och lämnat mig ensam och övergiven ute i storm och oväder. jag har ingenstans att ta vägen. jag har aldrig kännt mig så ensam och utelämnad.. men det är mitt problem, och mina kompisar ska inte behöva bära på dem och oroa sig för mig, just därför är ja tyst, och just därför är det inte många som har hört hela historien. jag kan säga att det här bara var en liten del av den.. för jag orkar inte vara tidskrävande och jobbig.. jag har redan förlorat björn för att jag är så jobbig och jag vill inte förlora fler av mina älskade vänner som jag verkligen verkligen behöver så mycket.
så jag lovar, jag ska vara tyst.

lithium - evanescence

Jag saknar dig så mycket älskling!