.. är det bara jag eller försvann oktober spårlöst? hur fort har inte den här månaden gått? om det ska fortsätta i den här farten kommer jag hinna gifta mig, skaffa barn, bli mormor och dö innan någon hinner blinka. hemska tanke, hehe.

att lovet snart är slut känns för mig inte ett dugg trist. jag har börjat tycka det är helt okej att åka till skolan varje morgon. även om man inte är på topp varje dag, så är det en dräglig sysselsättning.

sen är det bara sex veckor kvar till jullovet och sen har jag en termin kvar. en termin. EN TERMIN!! fattar ni hur lite det är.. sen slängs man ut i "vuxenlivet" (det gjorde martin för länge sen, men han är långt ifrån vuxen ännu). för en månad sen var det skräck och fasa. nu känns det helt okej även det.
mycket beror nog på att jag faktiskt fått ett jobb som jag förhoppningsvis kommer kunna stanna kvar på även efter gymnasiet. ett tag i allla fall. så det känns som om man har en del åp det torra iallafall.

usch, jag är pratsjuk det är därför jag skriver så mycket, det tar på nerverna att vara ensam hela dagarna. tur att jag ska ner till stallet och träffa mickis sen. men hon slutar inte jobba förns tre. så det är en stund kvar.



tack för att du finns :)


//carro